Tänkte berätta lite om hur det är med sömn så här under graviditeten..

När man får ett litet växande liv i magen tar den väldigt mycket energi ifrån en, blodvärden sjunker och man får över en liter blod till som ska pumpas runt i kroppen.

Man är stor och tung och varje trappsteg känns som ett förberedelseläger inför nån bergsbestigning á la mount everest. Lungorna är ihopklämda liksom övriga organ i kroppen, man inser att man kommer att göra allt för att slippa bli en tjockis senare i livet för att det är inte kul att flåsa som en hund på en helt vanlig promenad ner till konsum.

I början av graviditeten så kunde jag slockna precis när som helst, tröttheten kom och gick på en sekund. Nu är jag i nån mer normal fas, jag är vaken dagtid och sover nattid. När jag lägger mig runt elva snåret så tar det inte många sekunder innan jag somnar. Men jag måste somna på sidan, ligger jag på rygg mår jag väldigt illa och tillslut säger hela kroppen ifrån, jag har inget annat val än att rulla över på sidan. Somnar snabbt, vaknar av att jag måste byta sida.. höften är öm och axeln helt mosad. Dags för samma behandling av andra sidan. Så håller det på hela natten, men jag sover gott däremellan. Sen så har jag mina nattliga toalettbesök förstås, men dom går på ren automatik nu. Kl 01, 04, 07 typ.. ibland mer men sällan färre. Jag försöker att alltid komma ihåg att lämna toalocket uppfällt så jag inte behöver anstränga mig mer än behövligt.

Ibland funderar jag på hur det kommer att vara att gå upp så många gånger på natten för att amma bebisen.. hoppas det också kommer ske per automatik mer eller mindre.

Det jobbigaste med att vakna på nätterna är att jag har ganska ont i magen, dels pga mycket sammandragningar och dels att ligamenten som håller fast livmodern inte gillar när jag vänder och vrider mig från en sida till den andra hela tiden.

Men jag längtar efter mer smärta, hoppas få vakna en natt och känna riktiga värkar.. ligga en stund i sängen och fundera på om this is it.. snart är han här... Men det ska väl gå några veckor innan det sker.

 

D.A.D

10 augusti 2007 16:01

Min lilla saris, hoppas du inte tycker det är allt för drygt med den ryckiga sömnen. Du får ju se fram emot att vi är två som hjälps åt när lillen tittat ut i alla fall! Puss min kanelsnurra!

 

think

11 augusti 2007 10:20

Tur att man är man!!!

 

Anna

21 augusti 2007 16:32

He he... Tror att du bittert kommer att ångra din längtan efter mer smärta... Men vad vet jag. Kram kram i alla fall

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Här är vår förlossningsberättelse, lite hastigt nerklottrad..   Torsdagen den 20/9, en dag efter beräknad födsel så vaknar jag med en skum känsla. Tycker inte mig ha känt bebisen röra sig något märkbart och bestämmer mig för att ringa in till SÖS fö...

Då är jag enligt regelboken klar med att vara gravid, mellan den 13-19/9 befinner jag mig i vecka 40 och är således inne på sista varvet. Men såklart så är det vanligast att gå över tiden, 54% föder mellan vecka 40 och 42.   Vi har inte riktigt infö...

Nu har vi avklarat både föräldrautbildningen (som inte är ett "körkort" i att vara förälder utan ett tillfälle att få mer information och kunskap om den oundvikliga förlossningsdagen) och sammanfattningen hos vår barnmorska. Sammanfattningen är just ...

Då har vi avklarat "föräldrautbildningen".. det verkar finnas olika varianter av dessa och på vår MVC innebar det två dagar á 3 timmar. Vi var 5-6 par och en barnmorska höll i utbildningen. Vi delade upp oss killar/tjejer det första vi gjorde och spå...

I Sverige har alla mammor som vill rätt till gratis vård när det gäller graviditeten. Vilken ynnest!     Första besöket sker runt v.10 nångång.. jo man räknar en graviditet i veckor, inte i månader. Från sista mensens första dag och 40 veckor framåt,...